Hej!

Det var länge sedan jag (Magda med Karma) skrev något här i bloggen nu, men nu så finns lite Bondinos-nytt här.   

Som några av er redan vet, så tillhör jag ju människosläktet "joggarna", ett jättehärligt sätt att motionera på helt enkelt, och jag har hållt på med det i tio års tid vid det här laget. Så när jag skulle skaffa hund såg jag verkligen fram emot att framöver kunna ha med mig min egna ridgeback som joggingkompis ute i motionsspåret. Ridgebacks tillhör ju hundvärldens maratonlöpare, uthålliga som få. Men när Karma blev jogging-vuxen (efter friröntgen alltså) så visade det sig att hon tycker det är pest och pina att jogga i koppel.   Jag har provat flera flera gånger och haft med mig både favoritgodis och favoritleksak, men det fungerar tyvärr inte, hon stannar och nosar på varenda grässtrå och är seg som ett tuggummi. Hon springer på sträckt koppel så långt bakom som går, och stannar i tid och otid så man håller på att få armen ryckt ur led hela tiden... (på landet däremot går det bra, då får hon springa lös i joggingspåret, det är i stort sett folktomt i det spåret, och kan då rusha ikapp mig    när hon har nosat klart på sina olika träd, buskar mm)

För fem år sedan fick jag möjligheten att passa Karmas mamma Nana en veckas tid, och Nana fick följa med mig ut i joggingspåret då. Det var som dag och natt, Nana var en helt fantastisk löparkompis!   

Så jag har fortsatt att jogga på egen hand sedan dess ca 3 ggr/vecka, mitt sällskap är istället en kollega till mig, för jag lunchjoggar ofta ut på Djurgården (jag jobbar ju mitt i city). Som en morot så springer jag även motionslopp då och då, och igår så gick alltså HUNDLÖPET 2011 av stapeln, ute på Lidingö vid Elfviks gård. Det loppet ville jag absolut ställa upp i, men då måste man ju ha hundsällskap också... så det fick bli bästa kusin Izza som ställde upp för mig!

Jag och Izza har tränat några kortare sträckor några gånger. Det har verkligen gått hur bra som helst, hon springer så fint så vid sidan!   Igår var det då dax för Hundlöpet, 10 km. Halva banan gick utmed en del av det "ökända" Lidingöloppets spår, så det var rätt kuperat, kan man säga...

Ett 80-tal deltagare var vi (alla sorters stora som små hundar, men bara 3 rr), masstart i nedförsbacke (inte helt optimalt...), och sen blev det trångt in på en stig, så jag och Izza fick hålla tillbaks lite för att hamna i bakre delen av fältet. Men sen gick det bra, såklart lite halvkrångligt på några ställen när man skulle passera något annat ekipage eller det blev plötslig kisspaus, men det var inget hundgnabb alls någonstans. Alla hundarna var väldigt väluppfostrade, och koncentrerade på sin uppgift att springa.  

Vid 4.5 km fanns det vatten både för människa och hund, och sen var det "bara" att fortsätta vidare. Sista halvan av loppet hade fältet glesats ut rejält, och vi hade en minut mellan till både de som var före och efter mig & Izza, så vi sprang i stort sett själva då. Vid 7 km började jag (men absolut inte Izza) krokna ordentligt, pga att min långdistansträning de senaste veckorna tyvärr inte har varit riktigt som den borde ha varit. Vid 8 km hade en trevlig villaägare ställt ut hinkar med vatten åt hundarna utanför sin grind (jag avundades Izza som tog några slurkar där!). Sista 2 km var jag totalt slut, men det var bara att fortsätta. Då sprang man på en grusväg utmed vattnet, och det kändes som om det aldrig tog slut... Men tillslut så nådde vi fram till foten av samma backe som vi startade i. Och slutspurten gick då alltså i kraftigt uppåtlut (!!!), hemskt jobbigt, knappt så jag orkade småjogga ens en gång men fick lov att bita ihop och fortsätta, men fantastiska Izza hon sprang på så fint så även uppför backen. Publiken runtomkring hejade och klappade händerna, härlig stäming på det hela taget!   

Sluttid för oss blev 65 minuter och 8 sekunder, vilket jag väl är hyfsat nöjd med (jag har gjort tider under timmen förut, men då på flack asfalterad bana).   Izza la sig ner en liten stund på gräset och vilade, och drack en del vatten, självklart skrittade jag av henne också så att hon inte skulle bli så stel.

Pernilla meddelade senare på kvällen att Izza var hur pigg som helst, och säkert hade orkat att springa några mil till. Skönt att höra!   

Så inför nästa års Hundlöpet-tävling 9 september 2012, så tipsar jag verkligen er som är jogging-bondinosar om att ställa upp i det loppet. Det är en jättekul och lite annorlunda grej, som man gör tillsammans med sin hund!   Ridgebacks älskar att springa, så låt dem visa det också! (även fast tant Karma föredrar jogging utan koppel, alternativt racing på kapplöpningsbana eller efter lure coursing-hare    ) Det finns en distans på 5 km också att välja, ifall man tycker att 10 km är för långt.

Resultaten från gårdagens tävling finns här: http://www.hundlopet.se/sida22.html

Jag tog inga bilder, men det var ganska många funktionärer/fotografer som fotade utmed banan, så det borde dyka upp bilder på arrangörens hemsida inom kort.

 

Pernilla

12 september 2011 15:20

Ja hon är fantastisk min Izza! Tänkte på när hon var yngre, hon stod inte ut med att jag var mer än ca två meter från henne och att göra nåt med nån annan var det inte tal om. Det är så härligt att se henne vara så trygg och stark så att hon mer än gärna umgås med andra fastän jag inte är där ens. Sen så har hon ju ett sällsynt gott öga till Magda som ju är matte till världens bästa kompis/kusin - Karma <3

 

Annika

13 september 2011 06:26

Strålande Magda men jag ser ettklart förbättringsområde. Nästa år bör även hundarna få stå med i resultatlistan.

Och om Izzas bundenhet - innan Izza fick komma till Pernilla hade hon det inte bra som valp - så dåligt att jag vid ett besök hos Izzas dåvarande ägare helt oplanerat tog den obesiktagade valpen utan papper (och med ett snöre som koppel) på X2000 till Stockholm. Sedan hade vi sådan tur att vi hittade Pernilla som fodervärd. Som så många hundar som haft det tufft insåg Izza att nu måste jag hålla rätt på min nya matte.

 

Magda

13 september 2011 08:42

I förra årets resultatlista stod både hundarnas namn & ras med, så jag förstår inte varför det inte står med i år... Hade ändå tänkt att maila arrangören och påpeka att ett vattenstopp (för både hund & människa) vid ca 7.5 km vore lämpligt att införa till nästa års tävling. Så jag lägger till detta om hundarnas namn också i mitt mail.

Ja, det är så härligt att Izza är så härligt social! Urmysig hund helt enkelt :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

10-12 juli gick SRRS-Specialen av stapeln på Almare Stäket. Lydnaden på fredag, och utställning på lördag-söndag.  På lördagen var det hanarnas dag. Sixton gick i veteranklassen, fick Excellent och blev placerad som tvåa i konkurrensen. Stort Gratt...

Idag har vi njutit av solen både inne och ute. Framför allt är det vår fina äldre herre Hugo som har njutit. Han tycker att bland det bästa som finns är att hitta en strimma sol i soffan, men är inte heller sen på att göra utflykter till nya platser....

Imorse var det early rise. Vi åkte till Sollentuna rackethall för Aylas första valputställning. Vi var där i god tid, så hon hann känna in sig på området och varva ner lite. Så småningom blev det vår tur. I hennes klass (tikvalpar 4-6 månader) var de...

Imorgon ska jag (Magdalena) och Ayla delta på vår första valputställning, i valpklass 4-6 månader (hon är ju 5,5 månader nu, född 2014-08-22). I Sollentuna Rackethall går det av stapeln. Senaste veckorna har vi tränat en del utställningsträning: hemm...